Sommar: Kent
Det här är en text som skrevs för VLT på den tiden jag fortfarande hade någon form av förhållande med Kent. Nu har vi glidit ifrån varandra och skaffat nya relationer. Men känslorna inför midsommar är fortfarande desamma.
- - - - - - - - - -
Vik av till höger precis innan fiskeläget och ta sedan till höger efter glasskiosken. Åk ungefär tvåhundra meter förbi några av de nybyggda husen. Då du tror att du har åkt för långt åker du lite till. Kör långsamt; vägen blir sämre och smalare ju längre man kommer. Då det lilla skogspartiet på vänster sida tar slut finner du ett tun som löper utmed en tomt full av tallar. Mitt på tomten ligger en gul stuga, med en stor veranda. Till verandan leder en kort trappa. Där sitter jag och skriver det här.
Det är nästan äckligt perfekt, som en schablonbild av den svenska sommaren. Elvis Costello sjunger Shipbuilding i CD-spelaren, fåglarna kvittrar och solen lyser från en klarblå himmel. Vännerna har gått ner till havet för att bada. Från trappen suger jag i mig varenda intryck och hånler åt dystra minnesbilder av snöpulsande, frusna händer och tjocka vinterkläder.
Vi firar midsommar traditionsenligt. Sill och potatis, goda vänner och en midsommarstång, som vi binder fast i flaggstången. Vi kanske kommer spela kubb och kanske rent av tar ett galet nattdopp. Om det mot förmodan skulle bli regn tänder vi en brasa och grillar korv och spelar kort. Firandet har sett ut likadant i några år nu och konceptet – som vi kopierat från resten av Sveriges befolkning - lär inte förändras nämnvärt den här gången heller.
Med låten Sverige, på senaste skivan Vapen & Ammunition, lyckas Kent besjunga såväl svensk midsommartradition som liberal invandrarpolitik i en bitterljuv ballad med somrigt vackert gitarrplink av nationalgitarristen Jojje Wadenius. ”Sverige, Sverige älskade vän, en tiger som skäms, jag vet hur det känns. När allvaret har blivit ett skämt, när tystnaden skräms, vad är det som hänt?”, sjunger Joakim Berg.
Det är en perfekt beskrivning av en tid då man på fullaste allvar och lite skamset funderar över huruvida grannarna tror att man är rasist för att man hissar den svenska flaggan. Ultima Thule har visserligen förpassats till den replokal där de hör hemma och debatten om överdriven nationalism har svalnat, men kvar finns de vardagstankar som rörts upp. Är det verkligen okej att fira midsommar om man vill vara politiskt korrekt?, ”Välkommen hit, vem du än är, var du än är” sjunger Berg och sätter ord till våra tankar, som så många gånger förr.
”Skäms inte” verkar för övrigt vara mottot för hela Vapen & Ammunition. Joakim Berg nämner Dire Straits och Eurythmics som influenser, sjunger om känslor och lånar riff och melodislingor från melodier från 1980-talet.
Andemeningen känns befriande.
Jag sitter kvar på verandan vid strandvallens kant och låter mig sköljas över av ytterligare en midsommar. Välkommen hit.
- - - - - - - - - -
Min yngsta dotter har en vit gosetiger som heter Kent. Gissa vem som har döpt den? Glad midsommar!
1 Comments:
Fritjof för i *** Det strider mot varenda stadga i Genévekonventionen att döpa en tiger till Kent. Kenneth går bra, men inte Kent. Barbar
/FH -Som alltid till ungdomens tjänst
Skicka en kommentar
<< Home