Drogen

Jag älskar den där känslan timmarna före en konsert. Den som är en upprymd blandning av nervositet och spänning.
Egentligen har jag ju ingenting att vara nervös för.
Ändå känner jag en skön oro i kroppen. Hur kommer det att bli? Har bandet en bra kväll? Kommer jag att vara där i tid så att jag får en bra plats? Kommer jag vara tillräcklig mätt, glad, pigg?

Jag kan ärligt säga att känslan i dag är densamma som den var på mina allra första konsertupplevelser. Det är en drog.

Lika mycket hatar jag känslan timmarna innan en konsert som jag inte har biljett till, men som jag gärna skulle se. Jag bävar inför att läsa recensionerna i morgon. Jag försöker visualisera hur det är att står där framför scenen och träffas av musiken i magen.

Just nu är det bara några timmar timmar kvar innan Fleetwood Mac ställer sig på scenen i Globen.

Jag önskar jag var där.