Splittras, splittras ej

"Coldplay lägger av", skriver tidningarna i dag. "Nej, det gör vi inte alls", säger medlemmarna själva. Tidigare har de sagt att de ska dra sig undan från offentligheten efter den pågående turnén och ägna de närmate åren åt att bara spela in plattor. Förmodligen är det någonstans där sanningen ligger.

Fast egentligen är det väl ingen dum idé att lägga ner Coldplay nu? Så mycket större kan väl knappast bandet bli? Och även om senaste plattan X&Y är helt okej, så visade spelningen i Globen i november att bandet tappat kontakten med oss som stod där på golvet. Chris Martins branschtugg om vilka marknader Coldplay var stora på gjorde ingen lycklig, inte heller alla de trötta publikfriarknep som tillämpades (gula ballonger från taket under Yellow! Innovativt!).

"Svårt att se hur de kan utvecklas, och ärligt talat är det rätt skönt att det bara finns ett AC/DC", skriver Hellas i ett mejl. "Tänk om Oasis hade slutat för en sisådär tre skivor sedan, Maiden för 10 år sen, etcetc. Då hade myten kunnat bildas, och allt det där. Misstänker att även Kent borde vika hädan att döma av senaste skivan".

Och ja, varför har rockband så svårt för att lägga av när de står på topp? Borde det införas en pensionsålder för rockmusiker? För det är ju uppenbart att det finns en proppen Orvar även inom rocksvängen.

Innan jag klurar ut ett svar på de frågorna ska jag fundera över hur det kommer sig att genomsnittsåldern i min egen skivsamling är så hög.