Tio år med High fidelity
På tal om blandband: i år har det gått ett helt decennium sedan Nick Hornbys roman High fidelity kom ut på svenska för första gången (och elva år sedan den släpptes på originalspråk).
Fortfarande är det en oslagbar hyllning till oss skivnördar som löser våra problem genom att stänga in oss tillsammans med våra skivsamlingar, uttrycker våra känslor i topp 5-listor och kommunicerar med omvärlden med hjälp av blandband.
Har du inte läst den (vilket i och för sig verkar otroligt; i sådana är du förmodligen inte alls intresserad av innehållet på den här bloggen) kan du beställa den för löjligt lite pengar här. Filmen, med John Cusack i huvudrollen, är ungefär lika billig och minst lika bra. Köp den här.
Här är huvudpersonen och skivaffärsinnehavaren Robs Elvis-Costello-fem-i-topp:
1. Alison
2. Little triggers
3. Man out of time
4. King horse
5. Everyday I write the book
Den sistnämnda är en version i Merseybeat-stil som Rob "har på ett bootlegband någonstans". Det finns en tanke med just den: "Den sista låtens sällsynthet kompenserar på ett smart sätt att den första är så uppenbar, tänker jag, ett inbyggt försvar mot klander från Barry", resonerar han.
Han har rätt god smak, den där Rob. Själv skulle jag dock omöjligen kunna utelämna I want you från en sådan lista.
Robs kollega Barry skulle förmodligen kalla även den för förutsägbar sell-out.
Fortfarande är det en oslagbar hyllning till oss skivnördar som löser våra problem genom att stänga in oss tillsammans med våra skivsamlingar, uttrycker våra känslor i topp 5-listor och kommunicerar med omvärlden med hjälp av blandband.
Har du inte läst den (vilket i och för sig verkar otroligt; i sådana är du förmodligen inte alls intresserad av innehållet på den här bloggen) kan du beställa den för löjligt lite pengar här. Filmen, med John Cusack i huvudrollen, är ungefär lika billig och minst lika bra. Köp den här.
Här är huvudpersonen och skivaffärsinnehavaren Robs Elvis-Costello-fem-i-topp:
1. Alison
2. Little triggers
3. Man out of time
4. King horse
5. Everyday I write the book
Den sistnämnda är en version i Merseybeat-stil som Rob "har på ett bootlegband någonstans". Det finns en tanke med just den: "Den sista låtens sällsynthet kompenserar på ett smart sätt att den första är så uppenbar, tänker jag, ett inbyggt försvar mot klander från Barry", resonerar han.
Han har rätt god smak, den där Rob. Själv skulle jag dock omöjligen kunna utelämna I want you från en sådan lista.
Robs kollega Barry skulle förmodligen kalla även den för förutsägbar sell-out.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home