Fredag: Blandbandsnarcissism

Med hjälp av fotbollsmetaforer, fritidsgårdsminnen och The Catheters försöker jag i denna text från VLT i april 2002 sätta fingret på varför det är så viktigt med blandband. Jag vet inte om jag lyckas.






- - - - - - - - - - - - - - - - -


Det började egentligen redan på högstadiet. Det vi inte kunde åstadkomma på fotbollsplanen fick vi ta igen vid våra stereoanläggningar. Ett bra blandband uppspelat på fritidsgården kunde med lite tur vara lika statusmässigt viktigt som ett skott i krysset på grusplanen bakom skolan.
Minnet är ganska osentimentalt i de nedre tonåren, och ett skott i krysset glöms lätt bort med tiden. Det krävdes många blandband för att upprätthålla den sociala rangen. Om och om igen upprepades proceduren.

Det är lätt att man låter som en gammal gubbe då man berättar om det, ty på den tiden fanns det inget Internet att ladda hem mp3-filer ifrån. CD-spelaren var förmodligen uppfunnen men hade ännu inte börjat serietillverkas och var således lika åtkomlig som en resa till New York. Vi fick förlita oss på singlar, maxisinglar och knastriga lp-skivor. Jag köpte de senaste singlarna och lånade lite lp-spår från storebrors skivsamling för att dryga ut blandbanden med. Jag blev nog rätt bra på denna säregna men livsviktiga konst med tiden.
Även om tekniken och tillgängligheten har utvecklats avsevärt antar jag att grundprincipen är ungefär densamma i dag. Ty det perfekta blandbandet ska inte bara underhålla och hänföra rent musikaliskt. Det ska framhäva upphovsmannen som den coolaste killen med den bästa smaken. Att vara först, att trampa hittills obeträdd mark, är viktigt.

Jag tror aldrig att jag kom ända fram, och jag är inte säker på att jag någonsin har gjort det. Men fortfarande, ska jag villigt erkänna, finns det fragment av denna drivkraft kvar inom mig. Jag älskar musik i nästan alla dess former och vecklar gärna ut min kärlek i spalter och recensioner. Det finns så otroligt många känslor som musiken framkallat inom mig som jag vill dela med mig av.
Men mitt i hyllningen till denna konstform finns det även en vilja att få till det där skottet i krysset, att pricka in det där oväntade låtvalet som får alla att titta upp ur sina läxböcker och fråga ”vad är det här?”.
Jag skulle tro att det är ett högst normalt musikskribentbeteende. Det må vara ett sätt att kompensera att vi aldrig blev bra i fotboll, men ingen skulle ju i dag komma på tanken att börja utropa The Strokes till rockens framtid. Det gjorde ju alla för ett halvår sedan. Och ingen talar om two-step längre. Möjligtvis talar vi om folkrock, men det kommer snart gå över.
Nej, nu letar vi efter nya fynd att vara först med.

Själv har jag sedan någon månad tillbaka siktat in mig på att få hylla amerikanska kvartetten The Catheters, som på sin andra skiva Static delusions and stone-still days lyckats göra precis allting rätt. Det är en slamrig, svängig och vettlös uppvisning i rockhistoria som jag omöjligen kunnat sluta lyssna på. Under de senaste tre veckorna har jag lyckligt leende vandrat omkring på vårvarma trottoarer med fullträffar som The doors shuts quickly och Nothing i mina lurar.
Vänner som jag spelat skivan för har storögt tittat rakt ut i luften och sagt ”det är fantastiskt” och jag har ansträngt mig för att spela så oberörd som möjligt.

Men så ägnas de fyra slynglarna en hel krönika i en kvällstidning och förtrollningen är plötsligt bruten. Någon annan har upptäckt storheten med The Catheters och därmed är bandet förbrukat. Visst, skivan är fortfarande lika lysande – helt klart årets hittills bästa - men nu kommer det bara dröja ett kort tag innan skivan ställs längst fram på butikernas diskar och innan 17-åringar börjar gå i t-tröjor med Catheters-tryck, utan att jag får känna känslan av att det var jag som hittade dem först. Stolpe ut.


- - - - - - - - - - - - - - - - -

Du glömmer väl inte bort att skicka ett mejl till info[at]emden[punkt]se om du vill få ett exemplar av skivan Radhusklassiker vol. 1: Sommaren enligt Radhuselvis? Skriv "Elvis is king" som subject och din adress i mejlet. Fem exemplar söker ägare.