Nina Gordon är tillbaka!

Nina Gordon släpper ett nytt album, Bleeding heart graffiti i sommar. Det är hennes andra soloalbum sedan uppbrottet från indiehjältarna Veruca Salt.

Jag köpte den första plattan, Tonight and the rest of my life, när jag var i New York över nyåret 2000-2001 och tyckte att det var otroligt cool att få tag på en skiva som ännu inte var släppt i Europa. Jag såg liksom fram emot att få gå i en skivaffär i Stockholm och peka på plattan och säga "åh kolla, den där köpte jag ju i New York för fyra månader sedan". Problemet var bara att skivan aldrig släpptes i Europa. Lång näsa.

På Tonight and the rest of my life putsade Gordon och mastodontproducenten Bob Rock bort allt som är punkigt och skänigt i sångerskans poplåtar och drog ner tempot till en radioskvalvänlig nivå. Den var en väldig besvikelse när den kom, i synnerhet för oss som har Veruca Salts brottarhit Seether som en del av vårt blodomlopp, men sex år senare låter den faktiskt ganska bra. Vuxna kraftballader is the shit.

På nya skivan har Nina Gordon återigen jobbat med Bob Rock. Den 18 juli får vi veta hur denna fagra indiedrottning låter i dag.

Fast kan någon förklara varför hon har valt att döpa skivan efter en Cult-låt?